# ID: svediakorp-gov395154
# author: Jonckheer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-01-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 880
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, mina kära kolleger!
Det betänkande som jag i dag har tillfälle att lägga fram för er, är ett yttrande om kommissionens årliga rapport över statliga stöd inom Europeiska unionen, för vilka gemenskapen är behörig i kraft av artiklarna 87, 88 och 89 i fördragen.
Kommissionens rapport är i huvudsak beskrivande; här redogörs för statsstödens utveckling såväl inom tillverkningsindustrin som inom andra sektorer, enligt kriterier som finansieringsmetoder och eftersträvade mål.
När det gäller rapportens kvantitativa avsnitt tillåter jag mig att hänvisa till motiveringen.
Här nöjer jag mig med att peka på att årsbeloppet i genomsnitt ligger på 95 miljarder euro för perioden i fråga, vilket utgör en minskning på 13 procent i förhållande till perioden 1993-1995, något som i huvudsak beror på en minskning av stöden i Förbundsrepubliken Tyskland.
I klartext ligger de anmälda statsstöden i stort sett på ett stabilt genomsnitt under den granskade perioden, och tar ungefär 1,2 procent av gemenskapens BNI i anspråk.
Det motsvarar händelsevis mer eller mindre gemenskapens budget för ett år.
Samtidigt är skillnaderna mellan staterna avsevärda och kan bedömas på olika sätt, bl.a. i procent av mervärdet och per löntagare.
Det kan också vara av intresse att lägga till de statliga stöd och gemenskapens interventioner som på något sätt kan likställas med statsstöd.
Då framgår det klart och tydligt att det är de fyra länder som bl.a. får stöd från Sammanhållningsfonden som hamnar i toppen av klassificeringen.
Därmed kommer jag fram till betänkandets förslagsdel.
Vi kan först och främst konstatera att kommissionen anser att informationen (såsom den presenteras i kommissionens årliga rapport) täcker alltför stora områden för att tillåta en grundligare utvärdering av statsstödspolitiken, något som är såväl berättigat som förnuftigt med hänsyn till nationella intressen, och mycket viktigt med avseende på respekten för konkurrensen, enligt definitionen i fördragets bestämmelser.
Kommissionen kan endast samla in och analysera de uppgifter som medlemsstaterna anmäler.
Det är således staternas och regionernas sak att garantera kvaliteten på de uppgifter som lämnas in, och vårt utskott anser att man bör göra ytterligare insatser för det ändamålet.
Av samma skäl försvarar vårt parlamentsutskott det redan gamla förslaget om ett offentligt register över statsstöden, som bl.a. skall finnas tillgängligt på Internet.
Om uppgifterna blir bättre och mer detaljerade, i synnerhet i förhållande till eftersträvade mål och noterade resultat, kommer Europeiska kommissionen själv att kunna företa, eller låta företa, regelbundna studier för en social och ekonomisk utvärdering av nationella och regionala stöd.
I den mån sådana studier redan finns, bör kommissionen så öppet som möjligt informera om dess egna synpunkter i förhållande till fördragens mål, som inte bara är att säkerställa den europeiska ekonomins konkurrenskraft, utan också en hållbar utveckling och ekonomisk och social sammanhållning.
Genom att i första hand lägga tonvikt på kvaliteten på den information som lämnas, har vårt utskott undvikit att - i våra debatter och därmed i det betänkande som jag har äran att presentera för er - göra det enkelt för oss genom att i förväg hävda att statsstöden i sig är alltför stora alternativt otillräckliga.
En majoritet av utskottets ledamöter har i stället strävat efter en jämvikt; å ena sidan bör man kräva att såväl staterna som företagen respekterar konkurrensreglerna och å andra sidan bör man erkänna att den här typen av stöd kan medverka till att fördragets mål förverkligas, i synnerhet, som jag redan har nämnt, i fråga om hållbar utveckling, forskning och utveckling samt ekonomisk och social sammanhållning.
Samtidigt har utskottet godkänt en rad olika ändringsförslag till föredragandens ursprungliga utkast, vilka bl.a. betonar att stöd som bedöms vara illegala skall betalas tillbaka och att det upprättas en resultatlista.
Sju ändringsförslag har givits in på nytt inför det här plenarsammanträdet.
Flertalet av dem förmedlar våra politiska skiljelinjer i fråga om statsstödens lämplighet och effektivitet, med tanke på att enbart privata investeringar inte räcker till, vare sig detta medges eller ej, market failures eller marknadens otillräcklighet.
Det finns bl.a. ett ändringsförslag rörande energisektorn, som jag i egenskap av föredragande vill framhålla som särskilt betydelsefullt.
Herr kommissionär!
Jag vill avsluta denna presentation genom att å ena sidan framhålla ett orosmoln och å andra sidan en begäran från ledamöterna i vårt utskott.
Oron avser de central- och östeuropeiska ländernas anslutningsprocess i förhållande till konkurrenspolitik och statsstöd.
Detta är med största sannolikhet en komplicerad fråga, och vi skulle önska att kommissionen redogjorde för sakens nuvarande läge, bl.a. vad gäller de ansökande ekonomiernas kapacitet att respektera konkurrensreglerna, och när det gäller statsstöd; det sannolika behovet av att fastställa specifika regler om statsstöd för en omstrukturering av deras sektorer.
Till sist, och härmed skall jag avsluta, en begäran som rör Europaparlamentets framtida behörighet inom de områden som vi nu talar om - konkurrenspolitik och statsstöd - en möjlighet med tanke på nästa regeringskonferens.
Som ni vet, herr kommissionär, försvarar vi i detta betänkande tanken att medbeslutandeförfarandet skall tillämpas för grundläggande lagstiftning om statliga stöd.
