# ID: svediakorp-gov395152
# author: von Wogau (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-01-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 752
# sentences: 44
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(DE) Herr talman, mina damer och herrar, kära kolleger!
Kommissionens vitbok om modernisering av de europeiska konkurrensreglerna har utlöst en intensiv och livlig debatt bland den intresserade allmänheten.
Reaktionerna från experter och berörda parter sträcker sig från totalt avvisande till förbehållslöst stöd.
Vad handlar det nu om i denna vitbok?
Det befintliga systemet med de europeiska konkurrensreglerna inrättades under gemenskapens första år.
Detta system, som är baserat på ett centraliserat anmälnings- och godkännandeförfarande, var säkert bra under de villkor som då rådde.
Detta förfarande har väsentligt bidragit till att skapa en europeisk konkurrenskultur.
Under de 40 år som gått sedan det skapades har emellertid ramvillkoren väsentligt förändrats.
De sex länderna i gemenskapen har utökats till 15, och står inför en ytterligare utvidgning till 27 medlemmar.
Systemet är dock till största delen likadant.
Det är därför absolut nödvändigt med en reform.
Detta bestrids heller inte från något håll i debatten.
Visserligen anser vissa kritiker att kommissionen går alltför långt med sina förslag.
Kommissionen vill avskaffa systemet med anmälningar och godkännanden, och i stället stärka de nationella myndigheternas och domstolarnas roll vid tillämpningen av konkurrensreglerna.
Det handlar med andra ord om övergång från ett godkännandesystem till ett system med direkt tillämplighet av undantagsregeln.
Förbudsprincipen - och detta är viktigt - bibehålls dock.
Principiellt anser jag att om en myndighet som påstås ha en tendens till byråkrati och centralism kommer med ett förslag om en avbyråkratisering och en decentralisering bör vi åtminstone allvarligt granska detta förslag.
Enligt kommissionens förslag handlar det enbart om de konkurrensbegränsande överenskommelserna mellan företag liksom om missbruk av dominerande ställning.
Anmälningsplikten vid statligt stöd och företagssammanslutningar bibehålls dock.
Utskottet för ekonomi och valutafrågor har principiellt godkänt dessa förslag från kommissionen med endast en röst emot och två nedlagda röster.
En avslutande bedömning kommer dock att vara möjlig först när kommissionen lägger fram de lagförslag som nu förväntas.
Även om jag principiellt röstar för kommissionens förslag, finns det dock en rad punkter som behöver förbättras eller åtminstone klargöras.
Några av dessa punkter vill jag kortfattat förklara.
Flera kritiker av vitboken menar att decentraliseringen äventyrar samstämmigheten i gemenskapens rättstillämpning.
Nationella myndigheter och i synnerhet domstolarna skulle ännu inte överallt vara i stånd att spela den roll som kommissionen avser när det gäller att tillämpa konkurrensreglerna.
För det första har de nationella kartellmyndigheterna under det senaste årtiondet blivit tillräckligt förtrogna med tillämpningen av konkurrensreglerna.
För det andra har de nationella domstolarna redan i enlighet med nuvarande rättsskipning behörighet att tillämpa artiklarna 81.1, 82 och 86.
Trots detta är det fortfarande mycket viktigt att kommissionen stöder de nationella myndigheterna och domstolarna med gruppundantagsförordningar, riktlinjer och meddelanden.
Dessutom måste samarbetet mellan de nationella myndigheterna och kommissionen stärkas, liksom mellan de nationella myndigheterna.
Vad beträffar de nationella domstolarnas behörighet föreslår vi i föreliggande betänkande att det föreskrivs domstolar som är specialiserade på konkurrensrättsligt förfarande.
Detta praktiseras redan nu med framgång i vissa medlemsländer.
Från företagarnas sida befaras att man skall förlora i rättssäkerhet.
För att motverka detta bör företagen i vissa fall få behålla möjligheten att erhålla ett förhandsgodkännande från kommissionen.
Detta är endast några, ehuru centrala aspekter, som man måste ta hänsyn till vid moderniseringen av de europeiska konkurrensreglerna.
Vi befinner oss fortfarande bara i början av förfarandet.
Diskussionen kommer att fortsätta tills man slutligen kommer fram till konkreta lagförslag.
Med vitboken är vi dock - det är jag övertygad om - på rätt väg.
Under de gångna årtiondena har en europeisk konkurrenskultur utvecklats.
Den av kommissionen föreslagna decentraliseringen svarar mot subsidiaritetsprincipen, som ju nu också är förankrad i fördraget.
Detta leder till en ökad tillämpning av de europeiska konkurrensreglerna på nationell och regional nivå och gör det möjligt att bredda grundvalen för den europeiska konkurrenskulturen.
Avslutningsvis vill jag säga att den reformering av konkurrenspolitiken, som här inleds, är nödvändig, och att det är särskilt nödvändigt att klargöra att Europeiska unionens konkurrenspolitik är en väsentlig förutsättning för att man skall lyckas med en marknadsekonomi med socialt ansvar.
Både kommissionen och parlamentet måste på ett tydligare sätt än hittills klargöra att konkurrenspolitiken, konkurrensen mellan företagen och det faktum att kommissionen vakar över den, hör till det medborgarna är främst intresserade av.
(Applåder)
