# ID: svediakorp-gov395139
# author: Fruteau (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-01-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 235
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, kära kolleger!
Eftersom jag har begränsat med tid skall jag bara ta upp det viktigaste.
Vi kan först och främst konstatera att resultatet av tillväxten inte är rättvist fördelat inom unionen.
Ett exempel är de yttersta randområdena, som fortfarande är hårt drabbade av mycket hög arbetslöshet.
La Réunion har exempelvis en arbetslöshet på 37 procent.
Men det beror inte på konjunkturen utan det är fråga om en strukturmässig arbetslöshet.
Den skapas av det faktum att vi befinner oss långt bort och är en öregion, kort sagt det beror på vår personlighet.
För att bemöta detta innehöll artikel 299.2 i Amsterdamfördraget en princip om särskild och undantagsmässig behandling.
Nu återstår att omsätta denna princip i handling.
Kommissionens dokument som skulle komma i december 1999 har skjutits upp till januari och sedan till februari, och de första kommentarerna gör mig knappast optimistisk.
Jag vänder mig därför högtidligen till rådet och kommissionen.
När det gäller skattefrågor, statligt stöd, strukturfonderna eller att försvara våra traditionella produkter måste vi snarast utarbeta konkreta åtgärder som är både djärva och ambitiösa.
Annars kommer konvergens och sammanhållning tyvärr bara att vara tomma ord, och det finns risk för att den strukturpolitik som bedrivs i våra regioner slutar med ett misslyckande trots att det handlar om så stora belopp.
