# ID: svediakorp-gov395119
# author: Bradbourn (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-01-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 610
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
I likhet med min kollega Evans, tycker jag att det är synnerligen trevligt att stiga upp i talarstolen och hålla mitt första tal i denna kammare om denna mycket viktiga fråga, särskilt på grund av att jag företräder en del av Förenade kungariket, West Midlands, som hittills dragit nytta av i synnerhet finansiering från mål 2.
Men det betänkande som behandlas i kammaren i kväll är ett utmärkt exempel på - om vi inte är väldigt försiktiga - hur vi kan lägga fram mycket storslagna idéer som saknar det innehåll som gör dem relevanta för de personer som direkt drar nytta av dem.
Betänkandet i sig självt har ett gott syfte men, som så ofta när vi behandlar dessa frågor, saknar ett tydligt syfte och en sund verksamhetsbas.
Detta är skälet till varför jag och min grupp lägger fram tre viktiga ändringsförslag och tillägg till texten - inte för att ta bort något från förslaget, utan för att göra det mer relevant för de som det är avsett att ge vägledning.
Låt mig förklara hur vi har tänkt här.
För det första vill vi se till att strukturfonderna och Sammanhållningsfonden används på ett lämpligt sätt.
Erfarenheten visar, i egenskap av företrädare för skattebetalarna i Europeiska unionen, att vi bör - att vi måste - kräva finansiell redlighet och öppenhet i samband med utbetalningarna och kontrollen av dessa pengar.
Våra ändringsförslag och tillägg har därför att göra med uppfyllandet av vad som är känt som " valuta för pengarna " indikatorer under förfarandet där beviljande av anslag sker.
Vi får dessutom alltför ofta se att enorma belopp används inom projekt vars resultat man vet kommer att bli otydliga redan vid början av programperioden.
Men halvvägs igenom eller vid slutet av denna period finns det inget effektivt sätt att avsluta projektet på, om det inte visat sig vara framgångsrikt.
I våra tillägg uppmanar vi därför till att man skall skapa bestämmelser om strategier för ett praktiskt genomförbart avslutande, så att vi inte bara kan få den nödvändiga garantin mot fortgående kostnader som ofta skattebetalarna får står för, utan så att vi också kan undvika det väl inövade syndromet som innebär att vi offrar ytterligare pengar på ett hopplöst projekt.
Slutligen efterlyser vi en förändring vad gäller den balans och den metod som används vid utbetalningen av medel.
Det bör vara ett större deltagande från den privata sektorns sida, vilket kommer att ge realistiska ekonomiska perspektiv vid utarbetandet av finansieringsplanerna.
Dessutom måste de finansierade projekten - i stället för att vara småskaliga, intäktsbaserade projekt, vilka är svåra att övervaka - bli mer storskaliga, eftersom de positiva effekterna då blir mer uppenbara.
På så sätt kommer det ofta utbasunerade behovet av öppenhet i samband med användningen av dessa medel att minska, och det kommer också frestelsen att i det längre perspektivet på ett onödigt sätt förlita sig på den lokala skattebasen i områden där projekten genomförs.
Europaparlamentet kommer sålunda att visa hur allvarligt man ser på behovet av sådana reformer.
Om dessa ändringar av betänkandet stöds av kammaren i dag, menar jag att detta kommer att förflytta oss till nästa fas, då vi kan åstadkomma de historiska mål som fonderna syftar till, dvs. att på ett ekonomiskt hållbart sätt hjälpa medborgarna i de eftersatta områdena i Europeiska unionen att få en tillfredsställande levnadsstandard; inte genom att ge allmosor, utan att ge hjälp till självhjälp.
Jag uppmanar kammaren att stödja dessa ändringsförslag.
