Assyriologi
Assyriologi omfattar ett allsidigt studium av de forntida kulturer i Främre Orienten som använde kilskrift. Ämnets kärna är de sumeriska, babyloniska och assyriska kulturer som spelade en dominerande roll under tidsperioden 3200–600 fvt. Hundratusentals bevarade lertavlor med kilskrift gör dessa till de bäst dokumenterade av de forntida kulturerna. Ämnet består av två huvuddelar: dels ett språkvetenskapligt studium av akkadiska (assyrisk-babyloniska) och sumeriska kilskrifttexter från olika perioder och av vitt skilda typer, dels ett studium av hela Främre Orientens arkeologi, äldre historia, kultur- och religionshistoria.
Ämnet ger historiska och språkvetenskapliga perspektiv delvis i tvärvetenskaplig belysning och kan användas som hjälpvetenskap vid studier i bland annat andra språkvetenskapliga, historiska och kulturella ämnen.
Forskningsområden
Assyriologi är ett tvärvetenskapligt forskningsämne, som behandlar alla de kulturer som under första hälften av mänsklighetens historia, ca. 3000 fvt–100 vt, skrev med kilskrift på lertavlor. De hundratusentals bevarade kilskriftstexterna ger en unik möjlighet till ett intensivt studium av det samtida samhället i Främre Orienten ur skilda aspekter med en kombination av texter och arkeologiskt material.
Forskningsprojekten vid Uppsala universitet har dels studerat de större kategorierna i Främre Orienten i form av arkiv och bibliotek påträffade i olika forntida städer, dels under senare år fokuserat på staden Babylon ur ett antal samhällsvetenskapliga, lingvistiska och arkeologiska aspekter, som bidrar till förståelse av stadens funktion. Vidare projekt har belyst frågor rörande kungaideologi, namnforskning, språklig och kulturell interaktion i de flerspråkiga främreorientaliska stadsmiljöerna.