Grekiska (antik)
Vid Institutionen för lingvistik och filologi (Uppsala universitet) studeras och bedrivs forskning inom ämnena Latin, Grekiska (d.v.s. antik grekiska) och Bysantinologi. I alla tre ämnena ges både grundutbildning och forskarutbildning, i Bysantinologi grundutbildning från C-nivå (behörighetskrav är Grekiska B). Här koncentrerar vi oss på att beskriva grundutbildningarna.
Inom ämnet Grekiska studerar man grekiskt språk och grekisk litteratur från äldsta tid till senantikens slut (från c:a 700 f.Kr. till 500-talet e.Kr.), även om en viss huvudvikt läggs vid den klassiska perioden. Detta är motiverat av den klassiska grekiska litteraturens stora betydelse. Den studerande får förstahandskunskaper om författare som Homeros, Herodotos, Thukydides, det klassiska Atens tragediförfattare och talare och Platon, men även om viktiga och intressanta gestalter från hellenistisk tid och kejsartid.
Studiet av grekiska består av fem kurser, A (som delas upp i Grekiska I och II), B, C och D. Grekiska I och II omfattar 15 hp vardera och beräknas ta en halv termin i anspråk, medan kurserna B t.o.m. D alla omfattar 30 hp och beräknas ta en termin i anspråk. Inom C- och D-kurserna erbjuds olika alternativ, med eller utan examensarbete. Examensarbetet omfattar 15 hp för Grekiska C och 15 eller 30 hp för Grekiska D och är en förutsättning för att kunna avlägga en fil.kand.- eller fil.mag.-examen med Grekiska som huvudämne. Dessutom finns alternativ som är helt inriktade på textläsning.
Undervisning ges för Grekiska I och II och Grekiska C under höstterminen och för Grekiska B under vårterminen. I Grekiska D ges normalt ingen undervisning, men textläsningen i Grekiska C kan i många fall följas av D-studenter och de som skriver examensarbeten har möjlighet att delta i de kurser och seminarieövningar som ges för doktorander. Grekiska I ges sedan 2003 även på distans som nätkurs.
Kurserna har stigande svårighetsgrad och avser att ge vidgade och fördjupade kunskaper. Då Grekiska I är en nybörjarkurs utgörs kursen av en elementär kurs i grekisk formlära, medan Grekiska II är en första kurs i attisk prosa, där man stiftar bekantskap med Xenofon, Lysias och Platon. Grekiska B omfattar en grammatikkurs, där man bl.a. övar sig i att översätta till grekiska. Den ger vidare en första bekantskap med grekisk epik, lyrik och drama. Grekiska I och II och Grekiska B rymmer vidare realiakurser (historia, litteratur- och idéhistoria). Grekiska C och D omfattar ytterligare läsning av klassisk prosa, epik, lyrik och drama samt ger även möjlighet att lära känna den efterklassiska prosan. I samband med kurserna inom Grekiska C och D studeras även litteraturhistoria. För C- och D-kurser i bysantinsk grekiska se under rubriken Bysantinologi nedan.
För att antagas till forskarutbildning i Grekiska, som kan leda fram till fil.lic.- eller fil.dr-examen, fordras 120 hp Grekiska i grundexamen.