Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Grekiska
Beslut
Studieplanen är fastställd av Språkvetenskapliga fakultetsnämnden 2007-05-31 att gälla fr.o.m. 2007-07-01.
1. Mål för utbildningen
För doktorsexamen skall, enligt examensordningen (HF Bil. 2), doktoranden
* visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av Grekiska, vari innefattas det grekiska språket, den grekiska litteraturen och den grekiska kulturen under antiken, samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av Grekiska,
* visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med metoder inom Grekiska i synnerhet,
* visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
* visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
* med en avhandling av ett i förhållande till den disponibla tiden rimligt omfång visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen och visa sig väl förberedd för mer omfattande insatser i en eventuell fortsatt verksamhet som forskare,
* visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
* visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap,
* visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande,
* visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och
* visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.
2. Behörighet och förkunskapskrav
För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att sökanden har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som fakultetsnämnden kan ha föreskrivit, och bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. (Jfr SFS 2006:1053, HF 7 kap 35 §)
2.1. Grundläggande behörighet
Grundläggande behörighet har den som har avlagt en examen på avancerad nivå, fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Fakultetsnämnden får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. (Jfr SFS 2006:1053, HF 7 kap 39 §)
Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, d.v.s. grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng eller motsvarande kunskaper som förvärvats i någon annan ordning inom eller utom landet, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015. (Jfr SFS 2006:1053, HF 12 kap 11 st2.2. Särskild behörighet.)
2.2. Särskild behörighet
För att uppfylla kravet på särskild behörighet att antas till utbildning på forskarutbildning i Grekiska krävs att den sökande uppfyller fordringarna för magisterexamen i ämnet eller motsvarande enligt äldre bestämmelser. Särskild behörighet har också den som i annan ordning inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.
2.3. Rekommenderad behörighet
Doktoranden förutsätts besitta tillräckliga kunskaper för att kunna läsa facklitteratur på engelska, tyska och franska. Vidare krävs att doktoranden kan använda källor och facklitteratur som kräver kunskaper i latin.
3. Antagning och urval
3.1. Information och utlysning
Utlysning av platser inom utbildning på forskarnivå sker på Språkvetenskapliga fakultetens webbplats www.sprakvet.uu.se och på www.uu.se minst tre veckor före ansökningstidens utgång. Vidare återfinns på institutionens webbplats information om hur antagningen till utbildning på forskarnivå går till, tidpunkt för utannonsering av platser i forskarutbildningen, de handlingar som skall bifogas ansökan, utbildningens uppläggning och dess finansieringsformer.
3.2. Antagning
Antagning till utbildning på forskarnivå och fördelning av studiestöd sker med öppenhet och i konkurrens. Antagning sker i normalfallet en gång per år. Ansökan om antagning skall ställas till Språkvetenskapliga fakultetsnämnden.
Fakultetsnämnden får till utbildning på forskarnivå bara anta sökande för vilka det finns en plan för studiefinansiering under hela utbildningstiden, normalt antingen genom anställning som doktorand eller utbildningsbidrag för doktorander. Fakultetsnämnden får dock anta sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om nämnden bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att sökanden kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år vad gäller licentiatexamen och åtta år vad gäller doktorsexamen. (Jfr SFS 2006:1053, HF 7 kap 36 §)
Språkvetenskapliga fakultetsnämnden har delegerat till prefekten vid Institutionen för lingvistik och filologi att efter samråd med institutionens handledarkollegium besluta om antagning till fakultetsfinansierad forskarutbildning med doktorsexamen som slutmål.
Delegeringsrätten gäller ej antagning av sökande med finansiering från andra högskolor, externfinansiering, egen finansierad (t.ex. förvärvsarbete på deltid, egen förmögenhet, understöd från annan person eller organisation) utbildning på forskarnivå, eller antagning till forskarutbildning om 120 högskolepoäng som avslutas med licentiatexamen. I dessa fall fattas beslut om antagning av fakultetsnämnden.
3.3. Urval
Urval bland sökande som uppfyller behörighetskraven skall göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen och baseras på följande bedömningsgrunder:
Beslut om antagning skall grunda sig på en bedömning av den sökandes förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen. Särskild vikt skall därvid fästas vid graden av mogenhet och förmåga till självständigt omdöme och kritisk analys, visad bl.a. genom examensarbeten. Den sökande ska till sin ansökan foga en kortfattad forskningsplan. Intervju med den sökande kan också komma ifråga.
Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge sökanden företräde framför andra sökande. (Jfr SFS 2006:1053, HF 7 kap. 41 §)
4. Utbildningens innehåll och uppläggning
4.1. Utbildningens uppläggning
Utbildning på forskarnivå i Grekiska avslutas med doktorsexamen eller licentiatexamen. Utbildningen skall omfatta 240 högskolepoäng för doktorsexamen och 120 högskolepoäng för licentiatexamen.
En sökande kan i undantagsfall, om han/hon så önskar och fakultetsnämnden bedömer det som lämpligt, bli antagen till utbildning på forskarnivå om 120 högskolepoäng som avslutas med licentiatexamen.
Utbildning på forskarnivå i Grekiska som avslutas med doktorsexamen omfattar fyra års nettostudietid och består av en kursdel om 90 högskolepoäng och en doktorsavhandling om 150 högskolepoäng.
Utbildning på forskarnivå i Grekiska som avslutas med licentiatexamen omfattar två års nettostudietid och består av en kursdel om 60 högskolepoäng och en licentiatuppsats om 60 högskolepoäng.
Kursläsning och avhandlingsarbete bedrivs till viss del parallellt. I början överväger kursläsningen, i senare delen av utbildningen sker koncentration på avhandlingsarbetet. Doktoranden skall delta aktivt i seminarieverksamheten vid institutionen och där avrapportera sitt forskningsarbete.
Doktoranden ges möjlighet att gå en pedagogisk kurs, vilken ersätts genom förlängning. För en doktorand som undervisar är kursen obligatorisk.
4.2. Handledning
För varje doktorand skall utses två handledare, varav en huvudhandledare med huvudansvar för utbildningen – inklusive avhandlingsarbetet – och en biträdande handledare. En av handledarna skall vara anställd vid eller adjungerad till Uppsala universitet. Åtminstone en av handledarna skall vara docentkompetent. (Jfr UFV 2006/1972, 1§ AFUU)
Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen, så länge inte fakultetsnämnden med stöd av HF 6 kap. 37 § beslutar något annat. En doktorand som begär det skall få byta handledare. (Jfr SFS 2006:1053, HF 6 kap 31 §).
Minst en av handledarna för en doktorand skall ha genomgått en handledarutbildning eller av fakultetsnämnden bedömts ha motsvarande kompetens.
Om inte annan överenskommelse träffas följer handledarersättningen, och därmed handledningens omfattning, fakultetens riktlinjer, se
www.sprakvet.uu.se/forskarutbildning/handledning.php.
4.3 Individuell studieplan
För varje doktorand skall det upprättas en individuell studieplan. Denna fastställs av Språkvetenskapliga fakultetsnämnden i samråd med utbildningsledaren.
Den individuella studieplanen skall följas upp av institutionen minst en gång per år. Betydande ändringar i den individuella studieplanen skall godkännas av Språkvetenskapliga fakultetsnämnden som då eller vid något annat tillfälle när det är motiverat kan göra de ändringar i den individuella studieplanen som behövs.
Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Innan en ändring görs skall doktorand och handledarna ges möjlighet att yttra sig.
Doktoranden, huvudhandledaren och prefekt skall skriftligen intyga att de har tagit del av den individuella studieplanen och de ändringar som görs i den. (Jfr SFS 1998:80, HF 8 kap 8 §)
Blankett för individuell studieplan hämtas på fakultetens webbplats http://www.sprakvet.uu.se/forskarutbildning/studieplan.php
5. Kurser
Utbildning på forskarnivå i Grekiska består av en kursdel indelad i två grupper, dels kurser som är gemensamma för alla forskarstuderande (60 högskolepoäng för doktorsexamen och 45 högskolepoäng för licentiatexamen), dels kurser som är individuella och avhandlingsrelaterade (30 högskolepoäng för doktorsexamen och 15 högskolepoäng för licentiatexamen). De i kurserna ingående texterna läses under aktgivande på grammatiska och stilistiska särdrag, och jämsides med textstudiet förutsätts den forskarstuderande inhämta tillhörande litteratur- och idéhistoria. Den nedan angivna ordningen mellan de olika kurserna rekommenderas men är inte obligatorisk. Litteraturen fastställes på sätt som institutionsstyrelsen bestämmer.
Innehållet i kurserna för doktorsexamen
Till varje kurs studeras en eller två monografier. Val av monografier och fastläggande av textlistor sker i samråd med huvudhandledaren. Studiet av sekundärlitteraturen avser inte endast inhämtande av ett visst kunskapsstoff utan även en fortlöpande kritisk analys och bedömning av detta stoff. Vidare förväntas doktoranden på egen hand ytterligare orientera sig i litteraturen kring texterna med hjälp av handböcker, bibliografier och recensionstidskrifter.
För alla doktorander gemensamma kurser (60 högskolepoäng)
Kurs 1: SPRÅKHISTORIA, DIALEKTER OCH DIALEKTLITTERATUR (18 högskolepoäng)
Omfattar 15 dialektinskrifter (motsvarande c:a 400 rader) samt huvuddragen av den grekiska språkutvecklingen (dialekter, konstspråk etc.) t.o.m. kejsartiden; c:a 6000 vers epik och lyrik: Homeros, Hesiodos och Pindaros; c:a 200 sidor jonisk prosa: naturfilosofer, Herodotos och Hippokrates.
Kurs 2: DET ATTISKA DRAMAT (9 högskolepoäng)
Omfattar c:a 6000 vers, dvs. ett drama av vardera Aischylos, Sofokles, Euripides, Aristofanes och Menandros.
Kurs 3: ATTISK PROSA , GRAMMATIK OCH STILISTIK (13,5 högskolepoäng)
Omfattar c:a 350 sidor attisk prosa: Thukydides, Platon, Isokrates, Aristoteles och Demosthenes samt fördjupning i den attiska grammatiken med intensivstudium av attisk text (Lysias) och övning i översättning från svenska till grekiska.
Kurs 4: EFTERKLASSISK POESI OCH PROSA (13,5 högskolepoäng)
Omfattar dels c:a 2000 vers: Theokritos, Kallimachos, Apollonios Rhodios, Nonnos, och epigramdiktning, dels c:a 400 sidor prosa, ur t ex Filon, Plutarchos, Dion Chrysostomos, Epiktetos, Marcus Aurelius, Lukianos, Filostratos, Libanios, Plotinos, romanförfattarna och kyrkofäderna.
Kurs 5: FILOLOGISKA HJÄLPVETENSKAPER (6 högskolepoäng)
Omfattar dels paleografi, inkl. papyrologi, med praktiska tillämpningsövningar, samt huvuddragen av de klassiska texternas traditionshistoria och textkritikens elementa.
Avhandlingsrelaterade och individuella kurser (30 högskolepoäng)
Kurs 1: TEXTKURS (15 högskolepoäng)
Omfattar c:a 400 sidor prosa eller 7500 vers eller en kombination av båda. Texterna skall vara av central betydelse för avhandlingsarbetet.
Kurs 2: METODKURS (15 högskolepoäng)
Omfattar dels deltagande i någon av de fakultetsgemensamma kurserna, dels studiet av ett antal för avhandlingsarbetet centrala teoretiska arbeten. Om ingen lämplig kurs anordnas, utökas antalet arbeten i motsvarande grad.
Innehållet i kurserna för licentiatexamen
För alla forskarstuderande gemensamma kurser (45 högskolepoäng)
Kurs 1: SPRÅKHISTORIA, DIALEKTER OCH DIALEKTLITTERATUR (12 högskolepoäng)
Omfattar c:a 10 dialektinskrifter, c:a 4000 vers epik och lyrik samt 125 sidor jonisk prosa.
Kurs 2: DET ATTISKA DRAMAT (6 högskolepoäng)
Omfattar c:a 4000 vers.
Kurs 3: ATTISK PROSA , GRAMMATIK OCH STILISTIK (15 högskolepoäng)
Omfattar c:a 350 sidor attisk prosa med intensivstudium av attisk text (Lysias) och övning i översättning från svenska till grekiska.
Kurs 4: EFTERKLASSISK POESI OCH PROSA (9 högskolepoäng)
Omfattar c:a 1000 vers och 270 sidor prosa.
Kurs 5: FILOLOGISKA HJÄLPVETENSKAPER (3 högskolepoäng)
Avhandlingsrelaterade och individuella kurser (15 högskolepoäng)
Kurs 1: TEXTKURS (7,5 högskolepoäng)
Omfattar c:a 200 sidor prosa eller 3750 vers eller en kombination av båda. Texterna skall vara av central betydelse för uppsatsarbetet.
Kurs 2: METODKURS (7,5 högskolepoäng)
Omfattar deltagande i någon av de fakultetsgemensamma kurserna eller studium av för uppsatsarbetet centrala teoretiska arbeten av samma omfång.
5.1. Kunskapsprov
Varje kurs inom utbildning på forskarnivå avslutas med skriftligt eller muntligt prov. Proven bedöms med något av betygen godkänd eller underkänd (2§ FFUU 2006:1973).
Betyget skall bestämmas av en av utbildningsledaren särskilt utsedd examinator. Enligt Språkvetenskapliga fakultetsnämndens beslut får följande lärare utses som examinatorer inom utbildning på forskarnivå: Professorer, docenter och under särskilda omständigheter universitetslektorer som avlagt doktorsexamen.
5.2. Tillgodoräknande
Doktorand, som vid annan högskoleenhet har godkänts på kurs som ingår i utbildning på forskarnivå, har rätt att få ett tillgodoräknande prövat av examinator. Detsamma gäller fakultetsgemensamma kurser eller kurser vid annan fakultet vid Uppsala universitet.
6. Avhandling och disputation
6.1. Avhandling
Doktorsavhandlingen skall utformas antingen som ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk (monografiavhandling) eller som en kort sammanfattning — ramberättelse — av vetenskapliga uppsatser, vilka doktoranden har författat ensam eller gemensamt med annan person (sammanläggningsavhandling).
Doktorsavhandlingen, eller i förekommande fall de vetenskapliga uppsatserna/artiklarna, skall ha sådan kvalitet att den/de uppfyller rimligt ställda krav för att antas till publicering i ett vetenskapligt forum.
Ämnet för avhandlingen och avhandlingens språk bestäms tillsammans med handledarna. För den händelse avhandlingen skrivs på ett annat språk än svenska, danska, norska, engelska, franska eller tyska fattas dock beslutet om avhandlingsspråk av fakultetsnämnden.
Till varje avhandling skall fogas ett kortfattat engelskspråkigt referat (abstract), samt en sammanfattning (summary) på engelska, franska eller tyska.
Avhandlingsmanuskripten skall läggas fram vid ett eller flera forskningsseminarier eller genomgå motsvarande granskning genom institutionens försorg. Anslag av statsmedel till tryckning av doktorsavhandling utgår enligt av fakultetsnämnden bestämda regler.
Detta gäller, i tillämpliga delar, även licentiatuppsatser.
6.2. Disputation
Doktorsavhandlingen skall försvaras muntligen vid en offentlig disputation. Tid och plats för disputationen beslutas av Språkvetenskapliga fakultetsnämnden. Tidpunkten skall emellertid vara inom terminstid. Beslut om disputation på annan ort fattas av rektor efter särskild anhållan. Fakultetsnämnden fattar även beslut om betygsnämnd, ordförande vid disputationen och opponent.
Disputationen skall tillkännages i god tid (minst tre veckor i förväg) genom elektronisk spikning. Förkortad tillgänglighetstid får medges av dekanus endast om det finns synnerliga skäl. (Jfr UFV 2006/1973, 3 § FFUU) De s.k. spikbladen skall således publiceras digitalt, men kan också anslås på anslagstavlan i Universitetshuset. För sammanläggningsavhandlingar gäller även obligatorisk digital publicering av ramberättelsen.
Vid spikningstillfället skall doktorsavhandlingen finnas tillgänglig vid universitetet i ett tillräckligt antal exemplar för att det skall vara möjligt att göra en tillfredsställande granskning av avhandlingen vid disputationen. Språkvetenskapliga fakultetsnämnden beslutar om en minimiupplaga av monografiavhandlingar samt fullständiga sammanläggningsavhandlingar (ramberättelsen plus ingående delarbeten) i särskild ordning (SPRAKFAK 2005/95, se fakultetens webbplats www.sprakvet.uu.se/forskarutbildning/index.php).
Därutöver ansvarar institutionerna för tryckning samt distribution av avhandlingar till handledare, och till varje institution vid högskoleenhet inom landet med forskning och forskarutbildning inom Grekiska, så att den där finns tillgänglig minst två veckor före disputationen, samt ansvarar för att avhandlingar finns för granskning/distribution vid disputationen.
Svenska, danska, norska, engelska, franska eller tyska skall användas vid disputation. Språkvetenskapliga fakultetsnämnden kan besluta om undantag från denna regel.
Opponenten har rätt att vara närvarande vid sammanträden med betygsnämnden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Detsamma gäller huvudhandledaren, om han eller hon inte är ledamot.
En betygsnämnd vid Språkvetenskapliga fakulteten i Uppsala består av tre ledamöter, varav en ska väljas till ordförande. Sammansättningen skall normalt vara följande: en ledamot kommer från den egna institutionen, en ledamot kommer från en annan institution inom Uppsala universitet och en ledamot kommer från ett annat lärosäte. Den som har varit handledare för doktoranden får inte ingå i nämnden. Betygsnämndens måste i sin helhet vara minst docentkompetent.
En doktorsavhandling skall bedömas med något av betygen godkänd eller underkänd. Någon motivering till beslutet godkänd skall ej anges i beviset eller i betygsnämndens protokoll. En ledamot i betygsnämnden som vill reservera sig mot majoritetens beslut kan i protokollet eller annan beslutshandling, dock ej i examensbeviset, låta anteckna avvikande mening. Vid betygsättningen skall hänsyn tagas till innehållet i avhandlingen och till försvaret av avhandlingen. Betyg för en doktorsavhandling skall beslutas av betygsnämnd, som utses särskilt för varje avhandling.
Alla kurspoäng bör vara avklarade innan disputation äger rum.
6.3. Licentiatseminarium
Licentiatuppsatsen skall försvaras muntligt vid offentligt seminarium. Den bedöms med något av betygen godkänd eller underkänd. Vid betygsättningen skall hänsyn tagas till innehållet i uppsatsen och till försvaret av den.
Svenska, danska, norska, engelska, franska eller tyska skall användas vid ventilering av licentiatuppsats. Språkvetenskapliga fakultetsnämnden kan besluta om undantag från denna regel.
Betyget bestäms av en examinator, som utses av Språkvetenskapliga fakultetsnämnden.
Alla kurspoäng bör vara avklarade innan seminariet äger rum.
Tid och plats för seminariet beslutas av prefekten.
7. Examen
Doktorsexamen i Grekiska uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning på forskarnivå om 240 högskolepoäng inom Grekiska och därvid har fått betyget godkänd vid de prov som ingår i utbildningen samt författat och vid en offentlig disputation försvarat en doktorsavhandling, som godkänts av betygsnämnden.
Licentiatexamen i Grekiska uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning på forskarnivå om 120 högskolepoäng inom Grekiska och därvid har fått betyget godkänd vid de prov som ingår i utbildningen samt författat och vid ett seminarium försvarat en licentiatuppsats, som godkänts av examinator.
Examensbevis utfärdas av rektor efter ansökan till Examensenheten.
8. Övriga anvisningar
Gällande författningsbestämmelser om forskarutbildning framgår av:
* Högskoleförordningen, kap. 5 (anställning som doktorand), kap. 6 (utbildningen) och kap. 7 (tillträde till utbildningen).
* Antagningsordning för forskarutbildningen vid Uppsala universitet (UFV 2006/1972).
* Föreskrifter avseende forskarutbildningen vid Uppsala universitet (UFV 2006/1973).