UPPSALA
UNIVERSITET : Institutionen
för lingvistik och filologi : Utbildning
: Turkiska
språk
Éva Ágnes Csató
Kashkay
Kashgaiskans
utveckling under ett halvt århundrade
Projektet finansierades av Uppsala universitet, Språkvetenskapliga
fakultet i perioden 1999-07-01 till 2001-06-30
Syfte
Projektet hade
fyra syften:
i. Att
beskriva och analysera kontaktinducerade processer i kashgaiskan, ett
hittills otillräckligt dokumenterat turkiskt minoritetsspråk
i Iran. Ännu icke publicerade språkdata från 1940-talet
samt nytt språkmaterial kommer att ligga till grund för
analysen.
ii. Att
vinna nya insikter i kontaktinducerade processer som leder till språkförändringar.
Kodkopieringsmodellen kommer att utvärderas i jämförelse
med andra teoretiska modeller som behandlar lingvistiska processer
i obalanserade (asymmetriska) kontaktsituationer, dvs. i situationer
där ett språk ensidigt domineras av ett annat.
iii. Att
bidra till analysen av talspråksyntaxen i ett språk som
inte tidigare har skrivits. Den teoretiska ramen för beskrivningen
av syntaktiska fenomen utgörs huvudsakligen av den funktionella
grammatik som utvecklats av Simon Dik och hans skola i Amsterdam.
iv. Att
dokumentera talspråket i ett existenshotat språk. Utgivning
av Gunnar Jarrings kashgaiska material.
Det kashgaiska
språket
Kashgaiska talas
i sydvästra Iran, i provinsen Fars med huvudstaden Shiraz. Uppgifter
om antalet talare varierar mellan ca. 200.000 (The Ethnologue) och
570.000 (Boeschoten 1998). Om problemen med att bedöma antalet
talare, se Oberling 1976: 233-236. Den kashgaiska stamfederationen
är en av de största nomadiska folkgrupperna i Iran.
Kashgaiskan
är ett turkiskt språk som av kashgaierna själva kallas ‘Turki’.
Stamfederationen är lingvistiskt heterogen: några grupper talar
iranska språk som t.ex. luriska och kurdiska. Kashgaiskan tillhör
den oghuziska grenen inom den turkiska språkfamiljen. Gerhard Doerfer
klassificerar kashgaiskan som ett sydoghuziskt språk. Kashgaiskan är
så nära besläktad med azerbajdjanskan att den i Deny et
alii (1959: 281) beskrivits som en azerbajdjansk dialekt.
Trots att kashgaiskan
länge varit känd, saknas fortfarande en lingvistisk analys
av dess struktur. Doerfer, den främste företrädaren
för forskningen om turkiska språk i Iran, har inte behandlat
kashgaiskan närmare.
Iraniseringen
av kashgaiskan
Persiskan, som är
det socialt dominerande språket i området, har utövat
starkt inflytande på de turkiska språk som talas i Iran.
Iraniseringsprocessen har förstärkts genom införandet
av obligatorisk undervisning på persiska för kashgaierna
och förändringar i deras levnadssätt. Stora grupper
av kashgaier har flyttat ut ur Iran och bosatt sig i västeuropeiska
länder eller USA.
Kashgaiskt
spåkmaterial
Det språkmaterial
som analyserades bestod av (i) äldre språkmaterial som representerar
ett tidigare stadium av språkutvecklingen, (ii) Gunnar Jarrings ännu
opublicerade texter samt (iii) nytt material som representerar språkbruket
hos olika generationer av kashgaiska talare.
Publikationer
2001
Present in Kashkay.
In Turkic Languages, Vol. 5: 104-119.
En lingvistisk upptäcktsresa bland turkiska nomader i Iran.
(A linguistic trip to the Turkic
nomads in Iran), Anju Saxena (ed.)
Språkets gränser och
gränslöshet (Limits and
limitlessness of language). Uppsala:
Uppsala University, 205-214.
Conference on Areas of Iranian-Semitic-Turkic convergence. Turkic
Languages 5: 291-294.
2005
On
copying in Kashkay. In Éva Á. Csató, Bo Isaksson & Carina
Jahani (eds) Linguistic convergence and areal diffusion: Case studies
from Iranian, Semitic and Turkic. London: RoutledgeCurzon. 271-283.
Gunnar Jarring’s Kashkay materials. In Lars Johanson & Christiane
Bulut (eds) Turkic-Iranian contact areas. Historical and linguistic
aspects. Wiesbaden: Harrassowitz. 209-225.